rockangie

Förlåt för att jag
alltid är den som älskar mest
men ibland den som inte älskar alls
eftersom jag vet innerst inne att det gör så ont.

att bli sårad och att vara den som blir ensam kvar.

jag glömmer bort saker som jag tyckde var viktigt förr,
men nu är jag så upptagen med saker som är fel hos mig själv.

och det tar liksom aldrig slut
det bara går runt såhär
allting
livet
tiden
drömmarna
tar liksom aldrig stopp.             

och det är slutet jag fruktar
men också slutet
jag längtar till
för när tar
det slut
när
blir jag
någon utan fel?
och drömmarna
när blir de annat
än just drömmar?
när tar tiden slut egentligen?

jag tänker ofta på
hur min framtid ska se ut och vem jag har blivit.
och vad mitt liv ska bestå av.

kommer jag vara samma person
eller en annan person fast i samma kropp
för jag har alltid varit densamma
fast i olika kombinationer
i olika tillställningar
för jag vet hur man gör folk glada
och jag vet hur man sårar folk
djupt i hjärtat

men det jag inte vet
är hur jag ska få det här att fungera
hur jag ska få dig att förstå hur jag fungerar.




för jag har aldrig älskat någon så mycket som jag älskat dig.

jag har alltid haft svårt att uttrycka mig om mina känslor och allt som hör med ordet kärlek. för jag har alltid varit den som har fått slitit ut mitt hjärta och fått det i bitar.

och jag har alltid letat fall-luckor
på kärleksstigen
för varje gång jag känner pirret
tror jag att olyckan ska komma och dra mig i håret.
för det är sånt jag är van vid
och sånt som aldrig tar slut

men jag har ändå velat tro på
att det tar slut nån gång
( för nån gång måste det ju det)
och den dagen
ska jag ta din hand
och aldrig låta dig gå
för då ska jag våga
älska
utan rädslan för att bli lämnad

det är bara du jag och kärleken
och vi ska inte strö den
över andras liv
nej för
jag har väntat hela livet på det här
och (jo, jag är egoistisk)
du är faktiskt  (bara) Min<3



Rock`n Roll
/Rock Angie